Alessandro Del Piero, i 19 år och 19 säsonger har du lyft Juventus, tagit laget mot många titlar, burit laget på dina egna axlar, du är en spelare man aldrig kommer glömma. Jag kan inte tro att sagan nått sitt slut, jag växte upp med dig på fotbollsplanen. Sedan jag började följa Juventus har jag alltid sett dig vara så glad och positiv, sett dig göra underbara mål, sett dig fira tillsammans med Juventus. 

Du är ingen vanlig fotbollsspelare, du är en speciell sådan, en spelare man aldrig kommer få se i den svart-vita tröjan. År efter år har jag sett dig leverera på plan, år efter år har jag sett ditt underbar leende, år efter år har du aldrig svikit Juventus, år efter år har du gjort väldigt mycket för ditt lag och världen.

Du har alltid tänkt på Juventus, du har aldrig tänkt på dig själv utan endast för lagets bästa. När Juventus åkte ned till Serie B kunde du ha gått till vilket lag du ville, under den tiden var du också världsmästare men du valde att följa med laget ned till Serie B för att lira mot lag såsom Albinoleffe, Rimini och så vidare. Jag komer aldrig glömma din mening du sade efter att du hade bestämt dig för att följa med laget ned till Serie B,

''en gentleman lämnar aldrig sin dam''. 

För mig kommer du alltid ha en speciell plats i hjärtat, du har varit med sedan min tid som en sexåring, jag har sett dig hela tiden. När jag fått chansen att se dig live har jag inte kunnat beskriva känslan med ord, jag kan än inte fatta att du tagit dina sista steg i Turin, på Juventus Stadium. 

Du kommer alltid vara kaptenen för fotbollen, en ambassadör utan land. Varje gång du gjort mål har jag ställt mig upp, lugn och ro och bara applåderat eftersom du är en sådan fantastisk fotbollsspelare, en fantastisk kapten som man aldrig kommer få se mer, man kommer inte få se dig sätta några fina frisparkar, man kommer inte få se din underbara kreativitet på plan, man kommer aldrig mer få se din tunga sticka ut i luften efter ett mål, man kommer aldrig få se dig bära den svart-vita tröjan med namnet Del Piero på där bak men i mitt hjärta kommer du alltid finnas där och mina minnen med dig på fotbollsplanen kommer aldrig försvinna.

Under din tid i Juventus har du lärt mig och miljontals människor att man inte ska hata, hur man ska uppföra sig, hur man ska bete sig, hur man ska prata, hur man ska visa ödmjukhet, hur man ska visa kärlek och respekt till sina medmänniskor och hur man ska hjälpa de som har det svårt. Du har byggt upp mitt liv, du har lärt mig massor och jag känner efter 13 år att jag än inte är full lärd än men allt du lärt mig så ska jag lära mina barn. Alla unga barn borde ta lärdom av dig, det gjorde jag iallafall, något jag absolut inte kommer ångra, dessutom kommer jag vara evig tacksam. 

Det har verkligen varit en känslosam vecka för oss Juventini att jag inte vet hur jag egentligen ska känna. Aldrig hade jag trott att jag skulle känna sorg efter en säsong när mitt älskade Juventus tog Scudetton.

Alessandro Del Piero, jag har aldrig upplevt ett Juventus utan dig, det kommer kännas väldigt konstigt, jobbigt och sorgligt framöver, ett Juventus utan dig låter skrämmande.

Visst, man kan ju knappast må bättre som en Juventino i dessa dagar, tillbaka på tronen efter sex års frånvaro och lär bli att räkna med i många år framöver men jag hade velat se dig vara med, vara där, vara på plats och göra skillnad på planen. 

Juventus vann ligan, Antonio Conte lyckades med något ingen trodde på men den här dagen har handlat mest om Alessandro Del Piero, Juventus evige kapten.

Visst låter det jobbigt, segt, sorgligt och konstigt att han ska lämna oss men å andra sidan kanske det ligger mycket bakom som vi fans inte har en aning om. 

Jag tror att hela situationen skett i samråd med kungen och att han själv vill lämna för att inte behöva sluta när vi fans på något sätt tycker att det är dags för honom att lämna, det är mycket större på detta vis. Han sade ju själv förra året att han skulle skriva på ett sista kontrakt vilket verkar stämma.

Jag har tänkt på hans avslut i många år med ett pirr i magen. Att han får avsluta sin underbara karriär när vi nått toppen med en 30 ligatitel, obesegrade, med ett mål på Juventus Stadium, det SLÅR ALLT, jag kunde aldrig ens drömma om detta. 

Ponera att han förlänger, får ännu mindre speltid, inte på något sätt får han vara avgörade som i år, vi slutar trea och sista matchen är på bortaplan i ett öde Bentegodi mot Chievo. Även om han är störst och det egentligen inte spelar roll hur han avslutar sin underbara karriär vill jag inte byta bort denna dag mot något, dagen då han lyfte bucklan, igen.

Glöm inte att våran president är en Agnelli, de vet hur man behandlar sina stora spelare. Den släkten står för en stor del av Del Pieros karaktär. Andrea Agnelli är inte dum, han tillsammans med Del Piero visste precis hur de skulle handskas med detta, för Del Pieros och Juventus bästa. 

Tack för allt Alessandro, aldrig någonsin har en karriär varit så nära perfektion.

Jag älskar dig, vi älskar dig, Juventus älskar dig, världen älskar dig. Du kommer vara för evigt saknad. Det finns bara en kapten som dig, vi önskar dig all lycka Alex. 

Hur mycket vi än uppskattar allt du gjort så kommer vi inse det tusen gånger mer snart när vi får lite distans till det hela. Jag har ärligt talat fortfarande inte insett riktigt vad Juventus åstadkommit i år och verkligen inte till fullo insett att sagan om dig min kära kapten fått ett kapitel, ett sådant viktigt kapitel avslutat. Men om jag känner dig som spelaren, vinnaren, gentlemannen och kaptenen Del Piero rätt så finns många oskriva blad kvar som du tillsammans med Juve har kvar att skriva, trots åldern kommer du alltid vara ung, du kommer alltid vara Juventus Gud, du kommer alltid vara Juventus kapten, dig kommer man aldrig glömma, på återseende kära kapten!