Campione d'Italia 2011/12. Salutate la capolista. E SONO 30!! ☆☆☆

Grazie per tutto Antonio!
Det är ett datum, ett år och en säsong man inte kommer glömma, den gången fick vi tacka Lazio väldigt mycket.
För en dag sedan, den sjätte maj 2012 var Scudettoracet än en gång öppet men den här gången handlade det inte om Inter och Juventus, utan Milan och Juventus. Allt kunde hända, den gamla damen var endast en poäng före mästarna Milan. Man kunde säkra guldet, man kunde förlora förstaplatsen, ja rättare sagt kunde allt hända.
Juventus åkte till Stadio Nereo Rocco i Trieste där man tog emot Cagliari samtidigt som Inter tog emot Milan på Giuseppe Meazza.
Inter vann sin match med 4-2 samtidigt som Juventus vann över Cagliari med 0-2. Notera att för 10 år sedan förlorade Inter med 4-2 mot Lazio vilket gjorde att Juventus vann ligan, den sjätte maj 2012 vann Inter den här gången med 4-2 vilket gjorde att Juventus säkrade deras trettionde Scudetto.
Efter sex års väntan är vi äntligen mästare, vi har 30 ligatitlar, tre guldstjärnor. Man har verkligen väntat på den här dagen, det har många väntat på. Vi har gått igenom tuffa tider, sex år är verkligen en lång tid.
Sedan Juventus kom upp till Serie A har man aldrig varit favoriter till att vinna guldet, det var man inte heller inför den här säsongen men Antonio Conte och hans soldater lyckades med något mäktigt och fantastiskt!
Säsongen 2011/12 skulle vara en ny era för Juventus. Laget skulle få spela på en egen hemmaarena, ett nytt hem för Juventus, nämligen Juventus Stadium.
Under sommaren hade Juventus tagit in den gamle Juventuslegenden Antonio Conte som skulle leda laget till toppen, målsättningarna inför säsongen var Champions League.
Innan Antonio Conte blev klar för Juventus sade han väldigt mycket om vad han förväntade sig utav sitt Juventus. Först och främst ville han att alla spelare skulle förstå vad det skulle innebära att bära den svart-vita tröjan, han ville att hans spelare skulle visa svett, blod och tårar under varje match och att han inte skulle vilja se sina spelare skoja med motståndarlaget eller byta tröja vid en förlust, otroligt.
Juventus sommarmerco var väldigt intressant, sportchefen Giuseppe Marotta tog in en hel del nya ansikten, Andrea Pirlo, Arturo Vidal, Stephan Lichtsteiner, Mirko Vucinic, Emanuele Giaccherini, Marcelo Estigarribia, Eljero Elia och under januarifönstret tog man in Martin Caceres, Marco Borriello och Simone Padoin.
Man inledde säsongen 2011/12 på den nya arenan, Juventus Stadium. Jag själv var på plats och fick se mitt älskade Juventus köra över Parma.
Man fick även se hur laget hade förbättrats, man spelade väldigt fint, pressade högt och rullade runt. Spelarna slet och kämpade till det absolut sista. Man fick även se en ny Andrea Pirlo med stor motivation, eller rättare sagt en ung Pirlo som verkligen var hungrig och taggad, han låg bakom två mål och blev matchens bästa spelare då han fick betyget 8,5 av Gazzettan.
Under säsongens gång har Juventus verkligen visat vad de varit kapabla till. Antonio Conte har gjort ett fantastiskt jobb och vi får inte glömma att vi fortfarande är obesegrade trots att det endast är två matcher kvar av den här magiska säsongen vi fått uppleva.
Den 13 maj kommer man spela en sista match i ligan då den gamla damen gästas av Atalanta på Juventus Stadium. Det kommer inte vara en vanlig avslutningsmatch för säsongen, det kommer vara Alessandro Del Pieros sista match. Våran Gud, våran kung, våran kapten kommer att lämna Juventus efter säsongens slut.
Den 20 maj är det dags för säsongens absolut sista match, cupfinalen i Rom mot Napoli.
Mina kära Juvebröder och systrar, vi har säkrat guldet och nästa helg kommer man fira som man aldrig gjort förr. tårarna kommer flöda ner samtidigt som man kommer skrika fram sitt Juventus för 30 Scudetton. Alessandro Del Piero kommer vara i centrum då det kommer vara hans avskedsmatch. Men låt oss få fira ordentligt, låt oss fira för Scudetton och för Del Piero.
Mannen, tränare, Guden, frälsaren som ska ha all beröm heter Antonio Conte, ingen trodde på honom eller Juventus men han fick oss alla att tro på något, nu står vi här och är italienska mästare. Bara jag tänker på Conte kan jag börja gråta, det kommer aldrig finnas någon som honom, han är underbar, han firar med spelarna och fansen varje match, han är våran hjälte.
Målet inför säsongen var att han skulle ta laget till Champions League men så blev inte fallet, eller visst blev det Champions League men det blev även Scudetto!
Antonio Conte kommer bli vald till årets tränare, blir han inte det är det då mer än skandal. Han har gjort spelarna till soldater som under säsongens gång visat svett, blod, tårar och hjärta. Han har infört kärleken och harmonin i klubben.
Han har inte gjort Juventus till ett mästerlag, han har gjort så mycket mer så att man inte kan beskriva med ord. Jag är helt mållös, jag vet inte vad jag ska göra eller tänka, jag har svårt att tro att vi är mästare efter en sådan lång väntan, vilken kväll det var igår, vilken dag det har varit idag, vi ska fortsätta fira tillsammans, vi är som sagt italiens mästare!
Vi alla vet vad som hände 2006, vi alla Juventusfans vet att Calciopoliskandalen sitter kvar som cancer och att den aldrig kommer försvinna men vi måste börja blicka framåt, vi är mästare och kommer vinna allt fler titlar framöver, ingen eller inget kan stoppa oss, vi är tillbaka, vi är italiens enda moderna fotbollsklubb.
''När derbyt i Milano gick in på sina sista, galna minuter var jag tvungen att slita mig därifrån. Fram med en skärm, in med en kanal och ut med bilderna från Trieste. Jag hann se den evigt vackra Alessandro Del Piero på bänken, Pavel Nedved som satt och skakade på läktaren, regissören Giuseppe Marotta som tog sig ner till bänken för att krama om alla som förtjänade det och en bindgalen Giorgio Chiellini, framförallt hann jag se när Antonio Conte vågade njuta.'' - Simon Bank
Under den här underbara säsongen har våran hjälte Antonio Conte stått vid sidlinjen, vid sin bänk, med sina spelare och fansen bakom sig och hoppat, skrikit, gestikulerat, vrålat och firat. När fjärdedomaren visade att det endast skulle bli två minuters stopptid igår förstod han vad som skulle ske, vad som hade hänt. Han log, han skrattade, han kramade om alla spelare, han var som ett litet barn, han var fullt lycklig, han hade gjort allting rätt.
Under tidigare år hade Juventus tappat allt, ja rättare sagt sedan 2006. Under de två senaste säsongerna hade Juventus slutat på en sjundeplats, ett ruttet system vädrades ut, Juventus hamnade på underst i högen av en skam och skank och det tog sex år för laget att klättra hela vägen upp på tronen igen.
Igår var det en kväll, en natt där man fick se en kritvit fullmåne över en mörksvart himmel dansa medan eldarna brann på Piazza Castello och Piazza San Carlo. Staden Turin, Turins torg fylldes med Juventini som ville försäkra sig som de mindes hur man egentligen sjöng vid en säkrad ligatitel,
- Siamo noi, siamo noi, d'campioni d'italia siamo noi. Vi är italienska mästare, tydligen mindes de.
Man hade som sagt tappat allt under tidigare år, allt rasades, det var bara inte spelare och anseenden utan också en infrastruktur i föreningen. Klubben blev av med en sportslig ledning som visste allt om hur man skulle vinna och med tiden hade laget hamnat på en sjundeplats två säsonger i följd (2009/10 och 2010/11). Det var skandal, det var absolut inte acceptabelt för en klubb som Juventus som formats för att vinna titlar men iår fick vi se det, vi fick se det riktiga Juventus som är tillbaka och det är tack vare Antonio Conte som vet hur man ska vinna, iallafall i Juventus.
Det var just han, Conte som fick laget att tro på något stort, det var han som fick de att inte ge upp när allt såg så hopplöst ut. Han är inte bara bra på att pusha laget, de som sett Juventus spela under säsongen kan inte ha missat att han kan sin fotboll också.
Våran älskade tränare är född för att vara en Juventino, hans hjärta dunkar för det svart-vita laget Juventus, han vill vinna, han är grym, hans dotter heter Vittoria som betyder seger på italienska vilket visar en hel del. Oftast har han orättvist framställts som en hejarklacksledare som råkat ha en väldigt bra plats nere vid sidlinjen tillsammans med spelarna och fansen.
Under en längre tid har det pratats om hans underbara passion för Juventus, hans intensitet och förmågan att få med sig spelare och vi alla vet att det stämmer, det har vi fått se med våra egna ögon.
När han kom till Juventus skulle han använda sin egna modell som han hade under sin tidigare tid i Siena, 4-2-4 men under säsongens gång förändrade och föräldlade han modellen. Man förstärkte innermittfältet med krigaren Arturo Vidal, arkitekten Andrea Pirlo och den offensiva Claudio Marchisio. Han utvecklade även kantspelet med en 3-5-2 modell under vårens gång och ställts inför mängder av problem och utmaning men samtidigt löst allt vilket varit fantastiskt.
''Det här laget, den här klubben arbetar som en grupp'', sade den gamle Juventuslegenden Pavel Nedved inatt.
Igår stod Conte under regnet i Trieste tillsammans med hans pressade Juventus och inför 20 000 supportrar, man gjorde ett fantastiskt jobb och säkrade guldet.
I Contes Juve har vi fått se Alessandro Del Piero på bänken eftersom det varit det bästa för laget, i Contes Juve har vi fått se artisten Mirko Vucinic springa för kollektivet, i Contes Juve har Milos Krasic blivit petad eftersom han inte kan spela försvarsspel, i Contes Juve är det flegmatiska fenomenet Andrea Pirlo vars ett vinnarhjärta med en maxpuls på 180 slag i timmen.
Gianluigi Buffon, Alessandro Del Piero, Giorgio Chiellini, Paolo De Ceglie och Claudio Marchisio är spelare man hittade i juventus elva 2007 när man var nere och spelade i Serie B. Det tog endast en säsong för de att ta sig tillbaks till Serie A, det tog endast fem säsonger för de att ta sig tillbaka till toppen igen.
Vi alla vet att Juventus har ljusast framtid, vi alla vet att man kommer börja erövra Italien inom kort. De två andra rivalerna Milan och Inter står inför stora förändringar och generationsväxlingar samtidigt som Juventus redan byggt sin grund, de har sin egna arena, de har sin underbara tränare och de har sin struktur och den trettionde Scudetton.
Vi firade inatt och vi kommer fortsätta fira flera gånger framöver, vi är Juventus och vi är tillbaka igen. Den här titeln går ut till Antonio Conte, Alessandro Del Piero och Gianluigi Buffon, vilka legender!
Alessandro Del Piero som kommer sluta i Juventus i sommar är en underbar kapten, det finns ingen som honom och han har gjort väldigt mycket för sitt Juventus.
Gianluigi Buffon som valde att stanna i Juventus och följa med laget ner till Serie B bara några månader efter att han hade vunnit VM titeln och blivit världens bästa målvakt. Han sade även igår att det var hans livs bästa dag efter VM titel 2006, en levande legend såsom Del Piero.
Tack så mycket Antonio Conte, tack för att du fick oss fans tro på något, tack så mycket Giuseppe Marotta för dina underbara köp, tack så mycket Il Presidente Andrea Agnelli, tack så mycket JUVENTUS! Vi är mästare och kommer börja erövra Italien inom kort!
Grazie per tutto Antonio! Fino alla fine forza Juventus!
E SONO 30 !!!!!!!!!!!!!!!!!!
/ Eddie Issajanian

Stort grattis Eddie!! :D
Tack så mycket, uppskattar det! =)
varför kallas juve för gamla damen?